PAM-teamet sviker
-
Idag hade jag ett besök av PAM-teamet. Jag kände mig extremt arg och kränkt redan innan, pga att vården bemöter mig helt vidrigt och suger på allt.
Så jag hade redan noll förtroende innan de ens kom. Sedan när de började prata, kände jag mig förudmjukad och attackerad istället för förstådd. Och ännu mer övergiven.
Tillslut hade jag sådan panikångest att jag gick till köket och tog en tallrik och slog sönder och försökte skära mig med, och min anhöriga fick hindra mig att skära halsen av mig.
De sa då att de skulle gå för att de tyckte jag mådde sämre när de var här, och att det bara var dumt det jag gjorde.
Det enda jag önskade mig var förståelse och omsorg och värme. Vilket jag verkligen inte fick.
Jag ville bara att de skulle se mig, istället så förudmjukade de mig.
Känns så konstigt att de bara gick och lät min anhöriga hindra mig från att dö.
Det är som att psykiatrin vill att jag ska dö.
Känns som att jag är helt värdelös, de bemötte mig så också.
hej! så hemskt att de gjorde så mot dig. det är verkligen inte rätt. ALLA ska bemötas med omsorg , kärlek och förstående. kan du på något sätt anmäla de? vet inte om det går men om det gör det då GÖR DET! för det är så viktigt att vården ska skärpa sig. så ska du inte behöva känna heller inte bli behandlad. vården kan verkligen suga. jag har, som tur är blivit bemött på ett bra sätt av polisen PAM osv. så det går att bli bemött på ett bra sätt, man måste anmäla de som inte gör det. jag tycker att de borde veta från början hur man ska hjälpa personer med psykisk ohälsa, eftersom att PAM teamet är ju till för att hjälpa personer som går igenom svåra tider. så tråkigt att de inte gör det de ska. ❤️
Green Gimyvu TrådstartarenJag orkar bara inte anmäla mer, detta händer hela tiden, story of my life. Hela mitt liv har jag blivit sviken av vården. Jag orkar inte mer. Känner enorm hopplöshet. Vill bara dö nu. Känner mig så värdelös.
Idag hade jag ett besök av PAM-teamet. Jag kände mig extremt arg och kränkt redan innan, pga att vården bemöter mig helt vidrigt och suger på allt. Så jag hade redan noll förtroende innan de ens kom. Sedan när de började prata, kände jag mig förudmjukad och attackerad istället för förstådd. Och ännu mer övergiven. Tillslut hade jag sådan panikångest att jag gick till köket och tog en tallrik och slog sönder och försökte skära mig med, och min anhöriga fick hindra mig att skära halsen av mig. De sa då att de skulle gå för att de tyckte jag mådde sämre när de var här, och att det bara var dumt det jag gjorde. Det enda jag önskade mig var förståelse och omsorg och värme. Vilket jag verkligen inte fick. Jag ville bara att de skulle se mig, istället så förudmjukade de mig. Känns så konstigt att de bara gick och lät min anhöriga hindra mig från att dö. Det är som att psykiatrin vill att jag ska dö. Känns som att jag är helt värdelös, de bemötte mig så också.
Vad är PAM-teamet för något? Lättare att försöka hjälpa dig om jag vet vad det är.
Hur kommer det sig att du mår så dåligt att du är nästan beredd att skära halsen av dig? Om du vet! Ibland vet man ju inte varför man mår som man gör.
Hur länge har du haft kontakt med psykiatrin? Har du några diagnoser? Inte för att det är speciellt viktigt, man är den man är oavsett diagnoser, men bara så att jag kan få en bild av din situation..
Green Gimyvu TrådstartarenPAM är något slags team som stora sjukhus har som ska göra någon form av uppföljning av patienten efter utskrivning från slutenvård.
Oj, mycket, mycket lång historia. Jag är bland annat svårt somatiskt sjuk, vilket man inte tar på allvar på vc. På ca 7 mån har jag minskat 26 kg utan att ändra kost, och vara helt sängliggande. Många andra symtom. På slutenvården hittade de blod i avföringen vilket jag försiktigt berättade för läkare på vc för 1 år sedan, de kommenterade det inte ens.
Orkar inte dra alla turer, men det verkar rätt svårt för mig att få vård ofta. Trots att jag har sedan innan flera somatiska allvarliga sjukdomar. Ingen GAD eller hälsoångest, men står det ångest i journalen, ja då är man hitte på i princip.
Har autism, adhd, återkommande depressioner, svår PTSD, tror mer på C-PTSD, psykos.uns. Haft kontakt mer än halva mitt liv med psykiatrin.
Och om en blir konstant lämnad, utsatt och vanvård, då blir man desperat och förtvivlad.
PAM är något slags team som stora sjukhus har som ska göra någon form av uppföljning av patienten efter utskrivning från slutenvård. Oj, mycket, mycket lång historia. Jag är bland annat svårt somatiskt sjuk, vilket man inte tar på allvar på vc. På ca 7 mån har jag minskat 26 kg utan att ändra kost, och vara helt sängliggande. Många andra symtom. På slutenvården hittade de blod i avföringen vilket jag försiktigt berättade för läkare på vc för 1 år sedan, de kommenterade det inte ens. Orkar inte dra alla turer, men det verkar rätt svårt för mig att få vård ofta. Trots att jag har sedan innan flera somatiska allvarliga sjukdomar. Ingen GAD eller hälsoångest, men står det ångest i journalen, ja då är man hitte på i princip. Har autism, adhd, återkommande depressioner, svår PTSD, tror mer på C-PTSD, psykos.uns. Haft kontakt mer än halva mitt liv med psykiatrin. Och om en blir konstant lämnad, utsatt och vanvård, då blir man desperat och förtvivlad.
Oj jag förstår din uppgivenhet, frustration, ilska och sorg!
Har ingen erfarenhet av att vara somatiskt sjuk, bebara psykiskt sjuk.. Men tänk på att det är ELAKA JÄVLA ÄCKEL till människor du har att göra med! De är kanske inte sådana från början, de har kanske börjat jobbet i god tro om att de ska hjälpa människor, men sen blivit sönderknullade av systemet..
Du är värdefull ❣️ Du är lika bra och viktig som vem som helst! Beklagar att du hamnat i händerna på elaka, vidriga sjukt jävla elaka hemska äckliga människor!!!
“Hur kan vi värdera ett feltryckt frimärke till flera miljoner, men en kantstött människa till ingenting..????”
Green Gimyvu TrådstartarenTack för stöd.
Ja, jag undrar hur många som fortsatt skulle orka vara trevliga mot vårdpersonal och läkare, när en konstant blir sviken och övergiven.
Som nyligen när jag försökte klaga på att de satt fel diagnoser IGEN, och patientnämnden bara avspisar mig på 1177 medatt jag måste skriva allt ännu en gång, på ett särskilt papper ämnat på detta sjukhus.
Det fick mig att bara tappa andan och ge upp.
Jag har blivit utredd och psykologen tog bort en felaktig diagnos, ÄNDÅ tjatar de nu om denna diagnos om och om igen, trots att den är borttagen. Andra diagnoser, som PTSD, är inte ens med i senaste anteckningarna när jag var inlagd.
Trots att jag har ett personligt ombud, plus en anhörig med mig till vc, så behöver jag uppenbarligen en hel fucking armé, om någon ska lyssna på mig.
Känns otroligt hopplöst.
Just nu får jag lajva egen läkare, vilket jag inte ska ha ansvar för eller orkar, eller är utbildad till.
Jag vill bara ha hjälp. Vård. Stöd.
Jag är så trött.
Du måste vara inloggad för att svara på denna tråd.